4 X Rah Band

Den Engelska Multiinstrumentalisten Richard Anthony Hewsons (R,A,H) studioband.



Egentligen tycker jag att de här två låtarna är RAH Bands bästa men de har inga egna videos och är därför lite tråkigare att posta här:





Den här låten förtjänar verkligen ett bättre ljud än det i den här Top of the Pop's videon till "The Crunch", RAH's första hit på sjuttiotalet, men de framstår som så coola i jämförelse med den lamt dansande publiken:

Say Im Your No. 1

JB la upp en bra låt med Oaklandrapparen Young Gully i sin Chicken N Kalinka tumblr förra veckan. Beatet är funkigt och 80-talscrisp på ett sånt sätt som bara DJ Fresh lägger det och samplingen är verkligen en personlig favorit. Jag köpte Princesstolvan "Say Im Your No. 1" för en tia på Myrorna när jag var 15, mest för att hon såg så cool ut på omslaget. Till skillnad från mycket annat så har den hängt kvar sen dess, främst för att beatet är så maxat. DJ Fresh har en fantastisk förmåga att plocka upp bra 80-talsrnb som jag kommer återkomma till igen. Jag hittar lika ofta gamla favoriter i hans låtar som jag upptäcker nya genom dem. Här är låten och Gully videon.

Princess - Say Im your No. 1

Young Gully - Still YH (Feat AB & Lil Chris) elller (Hela mixtejpet)

Veckans Bootsy

Bootsy är soft som vanligt. Frågan är varför bassisten i bakgrunden har en bajsblöja på sig? Man förutsätter någonstans att Bootsy har förmått honom till det.

Pointer Sisters, "Don't it Drive You Crazy?"

Från systrarnas sista album som en kvartett, "Having a Party", ABC/Blue Thumb 1977. En av mina absoluta favoritbasgångar (jag kan inte avgöra om det är en kontra- eller elbas). Hela låten präglas av en spöklik stämning som tillsammans med det funkiga bildar ett märkligt men oemotståndligt amalgam. Jag kommer i framtiden lägga upp flera låtar här som är ett resultat av denna blandning av kusligt och souligt. För övrigt samplad till Gangstarr's "Execution of a Chump" (1991).

Pointer Sisters - Don't it Drive You Crazy?

Djävulen var den första rapparen

LaVice & Co, "Thoughs Were the Days"




En djävul minns hur helvetet brukade vara ett "swinging place" i LaVice Hendricks och Ernest Garrison’s amatörteatergrupps uppsättning av musikalen "Two Sisters From Bagdad(Sic!)". LaVice & Company uppförde pjäsen ett flertal gånger i källaren till en av Detroits största kyrkor Bethel A.M.E. i början av sjuttiotalet.
Det här är inget enkelt fördömande av helvetet. Det är ett farmställande av helvetet som "funky" i ordets dubbla bemärkelse. Och funky gospelmusik är det. Lyssna bara på basgången och det sjuka flowet i Calvin Floyds proto-rap.
Låten ingår i samlingen "Good God! A Gospel Funk Hymnal" som bara är en av många fantastiska tematiska samlingsskivor på Numero Group.


LaVice & Company - Thoughs Were the Days

Fiend/ International Jones

Fiend aka International Jones, April 2011

Rapparen Fiend aka "Mr Whomp Whomp" slog igenom stort i slutet av 90-talet som en del av Master P´s rooster på New Orleans etiketten No Limit. Han gjorde sig känd som en brölande mistlur, en rå frustande naturkraft över funkiga bouncebeat och sålde omkring 1.4 miljoner ex av två klassiska skivor.



Men det där var länge sen och själv har jag aldrig varit förtjust i skrikiga rapflows. Fiend kom därför som en fullkomlig överraskning när han förra året dök upp med inte bara en ny och avslappnad stil utan ett helt nytt namn; International Jones. Han har, vad det verkar, låtit sig influeras av den nye samarbetspartnern och tillika tidigare "No Limit" medlemmen Currency och dennes Jet Set/ Play Boy-tematik. Mycket lyckat. Tillsammans spelade de in en hel serie låtar på temat Flyin Iron - flygresor till Europa, vänthallar, jetplan, pilotsnack, bilar och stånkade kvällar i Amsterdam. Allt ackompanjerat av monstruösa blåssektioner med lika mycket 70-talssoul och New Orleansk storbandsorkester över sig som en mörkare östkustvibe.



Vad jag vet så kom det aldrig någon officiell sammanställning av projektet. Det har jag rättat till här, Flying Iron-sektionerna tillsammans med några av de bästa låtarna som Fiend läckte förra året. Samlingen leder helt naturligt fram till de två fantastiska mixtapes som Fiend har släppt hittills i år; "Tennis Shoes and Tuxedos" och "The Sweetest Hangover". Kolla även in de löjligt avslappnade musikvideorna som Fiend släppt den senaste månaden.

Fiend/ International Jones - Flying Iron - 2010
Fiend/ International Jones - Tennis Shoes and Tuxedos - 2011
Fiend/ International Jones - The Sweetest Hangover - 2011

Veckans Bootsy

En av mina tidigaste upplevelser av funk, mer som en sinnesstämning, drabbade mig med total förvirring i det svettiga pojkrummet julen 1995. Jag hade önskat mig soundtracket till Friday efter någon av dessa orgier i chips, dipp och kassa skämt på madrass som dominerade helgerna på den tiden. Men det var inte Cypress Hill, Ice Cube eller Dr Dre som gav något bestående intryck från den skivan utan ett gäng klibbigt sexuella slowjams med Bootsy, Isley Brothers, Rose Royce, Roger Troutman och Rick James. Att säga att de slog ner som en bomb är fel men efter att ha bandat över skivan på kasett och börjat "rida" till de där låtarna på tunnelbanan varje morgon så var skandalen ett faktum. Audiovisuell porr rakt in i det oförberedda pojksinnet. Bootsy och Bernie Worells "You got me wide open" var särskilt svårsmällt och det var med en märklig känsla i kroppen jag sög i mig av rader som;

Oh, oozin on my oozie
Drippin all over the place
Girl I'm so horny
I couldnt even keep a straight face

Och;

Got to be
Got to be the freak of the week
Youse a fine mutha funka
And I met my sexual peak
Freakin, speakin, and peakin
I got to get some of that love
You were sent from above
So can't we just push and shove, hey hey hey

Nedan ett klipp från filmen som innehåller både Bootsys och Rick James låtar. Filmen skapade för övrigt ett nytt begrepp med "Ms Parker" - den fulländade sinnebilden av en sexuellt frustrerad grannfru (som vi alla någon gång har längtat efter ?!).

Rymdfunk

Manzel, "Space Funk"



A very, very obscure instrumental funk group from the mid-'70s, Manzel would find much fame decades later once numerous hip-hop producers sampled the drum intro from "Midnight Theme" and, in turn, sent breakbeat collectors scurrying for copies of the original record. During their heyday, Manzel didn't amount to anything more than a pair of 45 rpm singles for the independent Fraternity Records.

Saxat från AMG, mer info här.

Willie Hutch Samplad x 2

Willie Hutch, "Tell Me Why Has Our Love Turned Cold" (Three 6 Mafia, "Stay Fly") live på Soul Train:



Willie Hutch, "I Choose You" (Project Pat, UGK/Outkast), från filmen "The Mack":

Never Too Much

Luther Vandross - Never too much by papafonk

Lite Luther för det där slappa fredagsarslet.

Peoples Potential Unlimited

Videos till ett av mina favoritsläpp på det fantastiska skivbolaget Peoples Potential Unlimited som ägnar sig åt att (åter)ge ut bortglömd, omöjligt obskyr eller aldrig utgiven boogie, funk och modern soul.



Kolla även in: GLASS PYRAMID!

3 X Aaron Broomfield

Och Aaron Broomfield haar Funken också. Även om den kanske inte sitter i kroppen på honom. Den får tjejen (Dee Dee nånting) med de strama glansbyxorna stå för.

Tamilsk tigerfunk: Solla Solla Enna Perumai

Bara den här videon förtjänar ett eget inlägg, men här koncentrerar vi oss på en sak: FUNKEN.
Och vilken funk sen! Tamilsk psych-funk (i brist på bättre ord), rå och med smattrande tablas. När basgången väl kommer in slår den undan benen på en med sitt driv. Jag skulle verkligen vilja ha den här i bättre ljudkvalitet för jag skulle ha svårt att förstå om den inte gjorde kaos med alla dansgolv.

Caddy Music

Slim Thug bär inte med sig funken på samma naturliga sätt. Det gör däremot den legendariska producenten Mr Lee och i all synnerhet även Devin the Dude. Klassisk Houston G-funk, video från förra veckan.

Slim Thug ft Devin the Dude - Caddy Music

Från skivan "The Thug Show" 2010

Veckans Bootsy

Det finns naturligtvis flera sätt att öppna på. Med Bootsy, men inte utan. Bootsy är funken, den inte bara bor i honom, den besitter honom fullständigt. Pöser ur honom som en deg i en pyts eller fet rök ur en skorsten.
Bootsy är själva essensen av funk. James Brown må ha varit först med att snubbla på den i något svettigt utbrott men det var Bootsy som förlöste den, absorberade den och skapade dess renaste ursprungsform. Därför; veckans Bootsy, varje måndag.